En Hästflickas Drömmar - sista delen
Med ett långt hoppuppehåll under sommarlovet och mycket pepp från tränare och vänner tog vi nya tag till hösten. Jag ställde in mig på en termin utan tävlingar och satsade mer på dressyren. Jag fick lära om mig helt, alltifrån skänkelläge till teoretiska kunskaper om hästens lösgjordhet. Med hjälp av min nya tränare Camilla kom framstegen snarare än anat, samtidigt som vi i hoppningen började klättra uppåt.
Jag anmälde oss till två träningstävlingar. Vi åkte, tog det för vad det var; träning. Och äntligen, äntligen fick jag bevis på allt slit jag lagt ner! Vi kom runt felfria i tre clear rounder á 50cm, 60cm samt 80cm! Även om ritterna var långt ifrån stiliga så betydde det oerhört mycket för mig då detta varit ett ständigt mål.
Med nyvunnet självförtroende och en mer harmonisk häst kom vi till hoppträningarna och gav allt. Första gången Gallina bara gick av sig själv och hoppade som en kanon vågade jag inte tro att förändringen var konstant. Men efter tre lika lyckade träningar kunde jag bara inte blunda. Vi hade övervunnit ännu en stor tröskel. Gallinas hela språngkurva hade börjat förändras och det hände att jag ibland var nära att flyga över huvudet på henne då hon hoppade med sådan ryggverksamhet! Det var en helt otrolig känsla att susa över hindrena med henne, som jag så länge hade längtat efter.
Nu står en lycklig häst med ögon som enbart utstrålar harmoni och tittar på mig när jag kommer gående längst stallgången. Hon sätter villigt ner huvudet och tar bettet själv då jag tränsar inför en ritt. Hon hoppar med nytt självförtroende över höga och låga hinder. Hon litar på mig om jag säger ”hoppa!” trots att det verkar läskigt. Hon går på tygeln och rycker sällan upp huvudet i dressyren.... Hon kan stå och mysa i en evighet och älskar att bli pussad på mulen...
Men den största och mest betydelsefulla förändringen av alla, är att hon har återfunnit sig själv, och det självförtroende hon länge saknat.
Videon är från årsskiftet 08/09 & vilket var den första gången vi fick Gallina att självmant ta sig över ett hinder. (Som ni ser står det ingen med pisk i närheten av hindrena, utan bara i början.)
Detta var en ren omöjlighet under alla tidigare år tillsammans.
