ganska o-hästigt inlägg
Idag har jag pluggat från 08:15 till tja.. nu. (Med lite pauser förstås) Det är kaos med labbar och matteuppgifter, examinationsuppgifter som ska göras. Helst allt samtidigt. Hoppas jag klarar mig igenom det, börjar minst sagt bli stressad!
Imorgon börjar jag också kl8 så det är dags att sova nu. Imorgon hinner jag inte med mycket plugg för då ska jag hålla en ridlektion ca 14:15 och därefter skynda mig till stallet för att ta hand om Gallina. Varpå jag ska vara med på en halloweenmiddag för syrrans 4h-ledare (eller var det aspiranter...?) Samma gäng som jag ska hålla lektionen för i alla fall. Det ska bli kul! Har tänkt att de ska få träna på balans - det är viktigt!
På tal om typ inget så har man på kth oftast lyxen att kunna skippa föreläsningar om man vill. Men imorgon har vi matte 8-10 och det är verkligen roligt. Vi har en toppenbra föreläsare och just nu håller vi på med integraler (envariabelanalys) vilket jag tycker är riktigt spännande!
Ett exempel på hur mina anteckningar ser ut (från imorse):
Gallinas presentation
Gallina
1991-04-05
Gallina är ett sv. halvblodssto e. Krocket ue. Galant. Hon är en snäll
och pålitlig dam, vacker och klok. Ridmässigt kan Gallina vara ganska svår, hon
har många egna idéer och har genom åren byggt upp en hel repertoar av knep för
att slippa undan dressyrjobb. Det är dock fel att säga att Gallina inte är
samarbetsvillig, för då man väl kommer förbi det jobbiga (läs: har lyckats
övertyga henne om att bakbenen ska in) och hon har hamnat rätt i formen så är
hon oerhört medgörlig!
Trots att hon inte är dressyrtävlad är hon
välutbildad och kan skolorna, galoppombyten, piruetter m.m. Innan Gallina kom
till mig tävlades hon upp t.o.m MSV hoppning med fina resultat. Gallina har en
otrolig hinderuppfattningsförmåga, hon river sällan trots ryttarmissar. Hon är
ganska okomplicerad att hoppa då ryttaren väl vunnit hennes förtroende, vilket
dock inte är det lättaste.
I hanteringen kan man inte önska sig en mer
okomplicerad eller medgörlig häst. Gallina lastar sig själv, ställer upp i
boxdörren då man kommer med tränset, finner sig i att stå och bli klippt i flera
timmar. På främmande platser är hon nyfiken men lugn. En riktig klippa med andra ord.
1991-04-05
Gallina är ett sv. halvblodssto e. Krocket ue. Galant. Hon är en snäll
och pålitlig dam, vacker och klok. Ridmässigt kan Gallina vara ganska svår, hon
har många egna idéer och har genom åren byggt upp en hel repertoar av knep för
att slippa undan dressyrjobb. Det är dock fel att säga att Gallina inte är
samarbetsvillig, för då man väl kommer förbi det jobbiga (läs: har lyckats
övertyga henne om att bakbenen ska in) och hon har hamnat rätt i formen så är
hon oerhört medgörlig!
Trots att hon inte är dressyrtävlad är hon
välutbildad och kan skolorna, galoppombyten, piruetter m.m. Innan Gallina kom
till mig tävlades hon upp t.o.m MSV hoppning med fina resultat. Gallina har en
otrolig hinderuppfattningsförmåga, hon river sällan trots ryttarmissar. Hon är
ganska okomplicerad att hoppa då ryttaren väl vunnit hennes förtroende, vilket
dock inte är det lättaste.
I hanteringen kan man inte önska sig en mer
okomplicerad eller medgörlig häst. Gallina lastar sig själv, ställer upp i
boxdörren då man kommer med tränset, finner sig i att stå och bli klippt i flera
timmar. På främmande platser är hon nyfiken men lugn. En riktig klippa med andra ord.
Att välja med hjärta eller hjärna
Alla som har egen häst vet hur svårt det kan vara att hitta "den rätta". Det kanske beror på att begreppet "den rätta" är relativt, tex beroende av vilka mål man har. Men huvudsakligen tror jag att det finns tre alternativ då man väljer en häst:
1. Man väljer hästen man faller för från första ögonblicket: hjärtat styr
2. Man väljer hästen som har de kvalitéer man söker/har kapacitet för att uppnå det: hjärnan styr
3. Man väljer den av hästarna man faller för utav de som har bra kvalitéer: hjärna + hjärta
Utifrån dessa tre punkter är trean kanske bäst. Men är det verkligen så när man väljer hästen? Även om man vet att det är viktigt med vissa saker är det lätt att se mellan fingrarna om hjärtat skriker "VÄLJ DEN HÄSTEN!"
Jag börjar inse att fall nr 1 är en typiskt nybörjargrej. Det har jag sett bevis på många gånger. Jag är en utav dem. Har alltid varit. Nu har jag inte köpt en häst sedan vi skaffade Gallina. Men om jag skulle göra det igen hoppas jag att jag har vett nog att anamma punkt 3. Det är dock mycket tveksamt. Därmed faller min sats om att det enbart skulle vara nybörjare som gör detta. Punkt 1 innefattar även en viss typ av person.
Så beroende på erfarenhet och personlighet tror jag att man är mer eller mindre benägen att lyssna på sitt sunda förnuft framför vad känslan säger.
Jag är en typisk sådan person som tar sig an hästar som andra ogillar, som är trasiga/olyckliga eller lite lätt galna. Det är något jag inte tänker på, men varje gång jag har valt ut en häst har den haft någon typ av problem. Vilket är helt fel val för en person som vill nå höga tävlingsmål tex.
Då jag gick på ridskola var min favorithäst (som jag även var delfodervärd åt) en b-ponny vid namn Mr.Snape. Han var världens sötaste lilla ponny. Men han var rädd för allt! Dessutom var han tjurig i sin spilta och i princip helt outbildad. Men den ponnyn red och skötte jag vare sig det var ridmässigt utvecklande eller ej.
Gallina då.. Jag trodde att det var ett genomtänkt val men nu i efterhand inser jag att jag bara valde med hjärtat även där. Hon var DEN hästen. Jag provred över 30 hästar landet runt men så fort jag såg Gallina visste jag. Det fanns flera signaler som sa att jag tog mig an en alldeles för svår häst då vi skaffade henne, men det tyckte inte jag!
Önskar jag ibland att allt inte hade varit så himla svårt? Ja. Men å andra sidan får det tex en helt annan betydelse att hoppa en bana med henne än någon annan häst. Det betyder mycket mer för vi har lagt in så mycket mer än om det hade varit helt okomplicerat. Jag har fått så mycket mer av att tvingats kämpa. Men det är på det mentala planet.
Jag hade fått mycket fler fina tävlingsresultat med en häst som inte var "bränd". Jag hade kunnat fokusera mer på mig själv och min sits och därmed utvecklats på det fysiska planet. Och där är vi tillbaka till början igen. Rätt häst - vad är det?
Alldeles för tidigt..
Igår fick Gallina vila och i måndags trimmade vi i ridhuset. Övade på övergångar (inför dressyrtävlingen på söndag) samt lite sidvärts för att mjuka upp. Gallina kändes väldigt fin men lite seg.
Igår bestämde jag mig för att höja havregivan för att se om det gör någon skillnad. Tidigare fick hon 0.5kg morgon och även på em. Nu blir foderstaten enligt följande:
Morgon: 1kg havre, 2kg hösilage
Eftermiddag: 1 kg havre, 0.5 kg betfor (ca), mineraler, 3-5kg hösilage
Eftermiddag: 1 kg havre, 0.5 kg betfor (ca), mineraler, 3-5kg hösilage
Kväll: 3-5kg hösilage
Anledningen till de ospecifika hösilagegivorna är att jag inte väger det (förutom morgonpåsen eftersom alla hästar i stallet får lika mkt då.) Gallina får nämligen i princip fri tillgång till hösilage. Hon är inte något matvrak och dessutom äter hon ganska sakta... Så just nu skulle jag tro att hon bara äter ca 9-10kg/dag. Det finns fortfarande bra med gräs i hagarna men på vintern har vi den lyxen att hästarna antingen får fri tillgång till halm eller hösilage i hagen.
Nu är det dags för mig att fixa mig inför skolan. Hej så länge!
(Från förra dressyrtävlingen:)
Gårdagens ridpass
Efter en heldag på RB var det dags att cykla hem igen. Jag fick med mig syrran till stallet och hon började rida. Jag agerade instruktör och vi fokuserade mest på formen. S fick det inte helt lätt eftersom de andra i ridhuset höll på med att köra in en häst samtidigt.. Dvs de åkte runt oss på fyrkantsspåret. Gallina blir inte jätteskraj om man är lugn själv, men det är distraherande ändå.
S red i ca 50min, hon fick kämpa hårt för Gallina var både seg och stel. Men efter ett tag såg det väldigt bra ut. När hon hade gjort allt grundjobb kunde jag sitta upp och åka med ett tag... hehe! Vi jobbade lite galopp innan det var dags att avsluta. Kallt som attan för den som kollade på!!
Två screenpics från gårdagen (jag o G)
Strålande sol idag!
Imorse vaknade jag vid sisådär sju-tiden.. Trodde att jag skulle sova mkt längre med tanke på att jag satt med kompisarna och pluggade fram till typ elva igår kväll (från klockan ett på dagen, bortsett från 2h på min favorit tapasbar..) Men det var bra eftersom solen sken och jag gärna ville ut och göra något kul. Hann därmed klämma in ca 2 eller 3h plugg innan jag cyklade iväg till RB.
Där mötte jag syrran som hade bestämt att vi skulle rida ut. Sagt och gjort! Ponnysarna var redan inne iom att de skulle gå på ponnyridningen. Som tur var min favorit inne =) Lilla Wiolina, som är en riktig speedponny. Syrran red på Linn (hennes nuvarande projekt..) Linn är en fjording, tjock och egensinnad. Men det börjar bli ordning på damen nu!!
Det var en härlig tur! Så vackert med frosten.. Efter det tog vi lunch i solen och "övervakade" pr under tiden. Sedan tog vi en sväng ner för att hälsa på Pysen. Men han var mer intresserad av barnen på andra sidan staketet än oss.... Nikita däremot var väldigt sällskaplig och visade upp massa fina trix. Hans matte tränar en del sådant med honom, han kan bla gå fot, stegra, räkna, ligga ner m.m.
Knappen är så söt så han fick vara med på kort också:
Redo för vintern!
Klockan är strax efter elva och jag har hittills varit ganska effektiv. Har fixat klart allt i stallet och hunnit med att byta ut sommardäcken till vinterdäck på bilen. Jag har ganska långt till stallet på en bitvis krokig landsväg, då är det skönt att ha dubbat!!
Blev ingen ridning dock. Gallina gick ganska hårt i veckan så hon fick vila igår och även idag. Men nu är vi i alla fall redo för vinter! (Känns iofs som att den redan har börjat, behöver klippa G för andra gången snart!)
RB är ett bra ställe
Jag tänkte berätta lite om RB, eftersom jag garanterat kommer nämna det senare. RB är nämligen mitt hangout ställe nr1. Det är ett sådant härlig ställe, där man bara är. På RB bor en massa djur (som det brukar på en bondgård) tex bor denna sötnos där:
Pysen heter han, och på bilden var han ca 4 månader gammal. Det är sådant där som gör en helt otroligt lycklig hela vägen in i själen, hur härligt liksom?!
Jag har varit på RB sedan jag var 12 år. Nu mera bor min syster på gården så då blir besöken flera och likaså upptågen. Det är ju nämligen så att Pysen inte är den enda ponnyn på RB. Där finns en hel uppsjö shettisar, minisar, russ och fjordingar. Dessa brukar vi aktivera i olika former. Shettisarna brukar vi tävla med i körning mot varandra på vägarna omkring. Sedan brukar vi rida ut på de större russen och fjordingarna. Förr flög vi alltid av som vantar men nu mera lyckas vi oftast sitta kvar majoriteten av ridturerna. Oftast.
Nä nu måste jag ge mig för idag. Imorrn blir det att gå upp tidigt så att jag hinner med stallet innan allt annat som ska göras. Gonatt!
Presentation: Hej!
Som ni säkert redan vet heter jag Pernilla. Jag är född en tidig morgon i augusti 1988. Det var alltså ca 24 år sedan, och under den tiden har jag sysslat med många olika saker.. Det mest bestående intresset har dock varit hästarna. Jag började rida i sjuårsåldern och fick min första egna ponny då jag var femton. Ingen i min familj var direkt hästvana, även om intresset fanns hos alla. Ponnyn hade vi bara i ett drygt halvår innan vi blev tvugna att ta bort honom. Efter ytterligare ett halvår lyckades jag och min pappa hitta en ny häst. Vid denna tidpunkt red jag mest b-ponnysar och de flesta blev väldigt häpna över den 167cm stora hopphästen vi tog hem.
Gallina blev alltså min vintern 2005. Det har minst sagt varit en gropig väg till dit vi är idag. Trots mycket motgång är jag helt säker på att jag valde rätt häst och gläds åt Gallina varje dag!
Just nu ägnar jag mina dagar i skolan, på jobbet och i stallet. Jag läser till civiningenjör & lärare på KTH, vilket är en femårig utbildning med dubbel examen. Det är ganska mycket plugg, men jag trivs väldigt bra! Innan jag bestämde mig för att studera jobbade jag på förskola i tre år, samt även på en hästgård i ett halvår.
En annan sak som kan vara rolig att veta är att jag bodde i Kuala Lumpur från år 1998 till 2000. Minnena därifrån ligger mig fortfarande otroligt varmt om hjältat, det var en fantastisk upplevelse, så oerhört olikt livet i Sverige. Tankarna förs ofta tillbaka, men som väl är har jag haft turen att ha besökt mitt "andra hemland" flera gånger sedan dess. Trots att 12 år har gått känns det fortfarande som att komma hem!
