equestrianlifestyle.blogg.se

Vi hade träning igår klockan sju på kvällen. Det var väldigt skönt att det var lite senare, eftersom temperaturen hann sjunka till åtminstone under 20, istället för uppåt 30 i ridhuset.

 

Jag var i god tid igår (för ovanlighetens skull) och hann värma upp i närmre 15 minuter innan C kom. Jag skrittade mest och hade precis tagit en volt i trav då det var dags att börja. Gallina kändes ganska fin redan från start, det tog inte alls mycket arbete på volterna i trav för att hon skulle söka sig framåt/nedåt och hamna korrekt i sin form.

 

Under passet tränade vi lite på varvbyten. Gallina faller gärna inåt i varvbytena och detta är inte särskilt bra för hennes ben, eftersom hon lätt hamnar på bogarna då (i detta sammanhang är "falla inåt" ej samma sak som "komma till inner" som vanligtvis är vad vi strävar efter). Nu talar jag om varvbyten under den tid av passen som hon inte har balanserat upp sig helt korrekt än. Dessa varvbyten sker alltid på lång tygel varför det är oerhört viktigt att verkligen hjälpa till i vändningen. Med instruktioner lyckades jag korrigera det och rida Gallina på ett vettigt sätt genom varvbytena.

 

Så fort G var fin i traven övergick vi till galopparbete. Vi började på stora volten och arbetade på formen några varv innan vi gjorde en åtta och låg i förvänd runt fyrkantsspåret. Detta var sedan det fortsatta fokuset för hela ridpasset. Det tog ett tag innan jag förstod precis vad jag skulle göra (eller snarare hur jag skulle göra det), jag skulle nämligen ta förhållningar på ytter och tydligt släppa efter på tygeln efteråt. Det var inte förrän sista långsidan som jag fick aha-upplevelsen som sa mig precis hur jag skulle göra. Det är svårt att förstå något helt innan man gör det rätt och hästen blir bättre av det. En väldig skillnad blev det i alla fall på Gallina då jag tog förhållningen rätt.

 

Efter galoppen var Gallina otroligt fin. Vi avslutade i en kort trav, i en mycket låg men ändå bärig form. En väldigt lyckad träning med andra ord!

 

Jag har mått halvdant hela dagen och känt mig allmänt trött, men när jag kom till stallet vid halv fyra-tiden var alla krämpor som bortblåsta. Det är otroligt vilken magisk effekt hästar kan ha! För mig är det en helt annan värld, där allt utifrån försvinner och all energi kommer till ytan.

 

Med detta sagt kanske jag kan tillägga all den energi jag sedan fick när jag hoppade upp i sadeln och påbörjade träningen. Gallina var fantastisk! Ett sådant här ridpass har vi inte haft sedan förra året. Hon kom till inner och trampade på med bakbenen, vinklade höft och haser. Känslan alltså!

 

Desto mer jag red, desto mer Gallina kom loss i kroppen, desto mer energi levererade hon. Hon blev bara piggare och piggare, efter galoppen var det riktigt fint tryck i henne, och trycket gick i rätt riktning dessutom. Det är helt otroligt att en 22-åring som varit igång i två veckor efter en månads vila kan vara såhär fin. Hon strålade.

 

I början av passet var Gallina som vanligt: lite stel i bakbenen och halvseg för skänkeln. Men sen kommer man till den där punkten när hon inser att "aha, det här känns ju så himla skönt i kroppen" och allt bara vänder. Precis det hände idag och på under tio minuters arbete!

 

Jag kan känna med hela kroppen hur rätt denna typ av träning är för Gallina. Hon blir en helt ny häst igen. Ett plus är att jag dessutom kan göra detta utan hårda tygeltag, men bara yttepyttekontakt längst ut i tygeln och hon går ändå balanserat i en låg form.

 

Nu ser jag verkligen fram emot denna termin och hoppas av hela mitt hjärta att vi kan träna fullt ut!

 

Å, vad roligt vi har haft! Man känner verkligen när det är rätt, och min tränare är rätt. Det är svårt att förklara, men hon har det där som så många vill ha, men aldrig kan få. Hon har känsla. Hon vet vad hästarna behöver. Gallina är alltid så nöjd och avslappad efter ett pass för C. Då vet man att det är rätt. Det finns inget tvång, inga hårda tygeltag, ingen ilska.

 

Det kanske låter självklart, men nej, det är inte alla tränare som gör saker och ting för hästens bästa. Ofta handlar ridningen om genvägar och styling. Men det vi ägnar oss åt bygger upp från grunden. Det kanske kan verka tråkigt att behöva gå tillbaka till grunderna, men det är vad som kommer ge dig en hållbar häst. Ibland måste man stanna upp och fråga sig vad man håller på med och om det egentligen är det man tror på. Jag tror på detta!

 

Nu måste jag skriva vidare på min uppsats.. Hej så länge!

 

Ofta hakar jag på om en möjlighet öppnar sig, även om det är i sista sekund. Under den tid då Gallina var stående pga senskadan tränade jag ett litet sto i hoppning åt ägaren. Hon hade även en fullblodsvalack som ett halvår/år eller så tidigare hade gått löp på galoppen. När hon tog hem honom var tanken att jag skulle börja hoppa med honom lite.

 

Det var en väldigt snäll liten häst, men han hade lite problem med galoppfattningarna och framåtbjudningen. Vi kom dock ganska bra överrens på vårt första ridpass tillsammans. Därför bestämde jag mig (med ägarens tillåtelse givetvis) för att haka på på dressyrtävlingen som skulle vara i stallet några dagar senare.

 

Adde, som bara var fyra år och skolriden i ett halvår, var duktig och orädd på "tävlingen". Men det var dock inte det lättaste att styra runt honom innanför staketen, han var lite överallt. Trots det skrapade vi ihop ca 50% i LC:1, vilket jag efter omständigheterna tycker är ganska bra.

 

Här har ni oss =)

 

Efter förra veckans utmaning med kontrollskrivningar dagarna efter varandra är jag ganska slutkörd. Inte nog med det så verkar jag hålla på att bli sjuk...! Men det hindrar givetvis inte mig från att åka till stallet.

 

Idag var det träning. Vi jobbade på från marken, och idag tog vi det hela ett steg längre så att jag fick en riktig utmaning. Vi övade nämligen på öppna längstmed fyrkantsspåret. Tack och lov inledde C med övningen, eftersom Gallina minst sagt var motsträvig.. Hon backade en hel långsida bara för att hon inte ville ta ett steg rakt framåt. Men med C's konsekvens och känsla för varje ögonblick gick Gallina snart i öppna längst långsidan.

 

När Gallina började mjukna kunde jag ta över. Jag fick kämpa ganska ordentligt med mig själv, för det gäller att verkligen ha rätt kroppsposition och hållning för att övningen ska fungera. Vi började i vänster varv vilket var det svåraste (vi visste inte det då vi började), så när jag övergick till höger varv var det som rena semestern.

 

Jag är väldigt nöjd med passet i alla fall, Gallina var duktig!! Nu har vi lite mer saker att pyssla med fram till nästa träning =)

 

För att ni som aldrig sett någon ägna sig åt markträning ska förstå hur sjutton det ser ut lägger jag upp några screenpics från en film som spelades in i februari eller något sådant. Man får i alla fall en generell idé av vad det hela handlar om..

 

På söndag ska jag hålla i en hopptävling! Sist jag arrangerade en tävling var 2010 så det har gått ett tag.. Men det ska bli jättekul. Allt är redan klart, från banskiss till påskdekorationer =) Tyvärr blir skaran startande ganska liten, men jag hoppas att denna tävling kan locka flera att vilja vara med. Det är inte så många som hoppar i stallet nämligen.

 

Förr när jag hopptävlade själv var jag ganska påhittig med allt runtomkring mina små träningstävlingar. Jag byggde egna hinderdekorationer och bakade muffins till funktionärer. Jag bjöd in folk från andra stall i närheten och vid en tävling hade jag lyckats samla ihop ca 25 starter. Då var jag ganska nervös!

 

Här är en bild på mina blommor och en bild på två av mina svampar. Jag har gjort fyra svampar i olika storlekar, polkagrisar och eventuellt något mer som jag inte kommer ihåg just nu.. Har även byggt ett hus man kan hoppa över!

 

Kan man kalla det dressyrträning fast man inte sitter på hästen under lektionen alls?

 

Jodå, nog var det väl dressyr vi ägnade oss åt igår. Jag började med att visa upp markjobbet för C och fick lite korrigeringar, bland annat hade jag problem med att få Gallina att sluta tvära med bakbenen i höger varv. När C var nöjd med markjobbet övergick vi till longering.

 

Det har blivit dags att börja longera med inspänningar, Gallina är tillräckligt balanserad igen för att jag ska klara av att göra det på egen hand. C fick dock börja med longeringen, hon visade hur jag skulle göra och sedan kunde jag ta över. Jag hade lite problem med pisken, det är nämligen så att Gallina lätt blir upprörd om man använder den fel. Pisken ska vara synlig för hästen hela tiden, men hållas lågt. När man sedan använder den ska det göras i en svepande rörelse från bakdel fram till sadelgjordsläget, ungefär. Den får absolut inte hållas för högt, eftersom pisken i ett högt läge indikerar galopp. (Jag använder alltså inga röstsignaler vid longering). Detta var knepigt att hålla koll på samtidigt som allt annat. Jag fastnade med pisken i samma läge gång på gång, vilket givetvis inte gör någon nytta alls.

 

Hur som helst var Gallina superfin. Det kändes väldigt bra!

 

Hej, det har varit två långa dagar! Har jobbat hela helgen och sovit dåligt, men när man kommer till stallet får man plötsligt lite energi tillbaka i alla fall.

 

Igår tränade vi för C, en mycket nyttig markträning som fokuserade på vinkling av höft och bakbensaktivitet. Alla tre jobbade hårt kan jag säga! Gallina var väldigt duktig men tyckte att vi var jättejobbiga, speciellt när vi bad henne träda in med bakbenen med uppåttänk, utan att gå framåt (man kan kanske tänka på det som ett förstadie till piaff för att få en bild av vad vi höll på med... hehe). Hon kom igång riktigt fint med kroppen!

 

Idag knatade vi över bommar i ridhuset (båda två). En skrittserie som jag lade upp på sockerbitar allteftersom. Gallina lyfte benen ordentligt. Tror det är nyttig träning för henne i nuläget (givetvis utan ryttare och enbart i skritt).

 

Hej, jag kom inte hem förrän halv tio igårkväll och var då helt slut! Inte för att jag gjorde så mycket på träningen direkt.... Förutom att frysa då, kanske!

 

Det var nämligen så att jag bad C longera Gallina, och detta gjorde hon i drygt 45min. Jag säger det igen alltså, det är helt otroligt vad rätt hand kan åstakomma med en lina!

 

C tyckte att Gallina kändes bättre, hon var inte lika fast/låst, men det var dock inte helt 100%. Det C gör (samt det jag ägnar mig åt på vardagarna) kan bäst beskrivas som sjukgymnastik skulle jag nog säga. Bra för kroppen helt enkelt.

 

Här är två screenpics från gårdagen. Eftersom det inte är jag som longerar kommer jag dock inte lägga ut filmen. Men huvudsakligen handlar allt i longeringen om samma sak som i ridningen. Spöet liksom skänkeln betyder framåt/neråt (absolut inte enb. framåt) och handen står för halvhalter. Rakriktningen är det eftersträvade och detta sker naturligtvis på voltspår (det är ju rent omöjligt att rida rakt fram på en häst som inte rakriktats). Detta verkar dock vara något som hör den klassiska dressyren till, varför jag förmodar att flera inte delar denna åsikt. 

 

Idag var det dags igen :) Jag har övat hela veckan med Gallina, förutom igår då jag inte hade så mkt tid på mig i stallet. C tyckte att Gallina kändes bättre = jag har lyckats göra en hel del bra grejer. Men det var även, som jag trodde, en hel del saker som inte riktigt blev rätt eller som jag helt enkelt inte visste om att jag skulle göra.

 

Att jobba hästen från marken är väldigt kul, det är lättare att komma åt för mig dessutom. Men det är som sagt lite knepigt, så det behövs övning, som med allt!

 

Gallina blev fin efter lite arbete, hade bra energi och var stundvis rakriktad. Efter ca 40min markjobb (både jag och C jobbade Gallina) longerade C en stund. Det var nog pricken över i:et för Gallina. C longerade utan inspänningar och jobbade med att G skulle trampa under sig med det inre bakbenet och spåra, alltså rakriktning. I vänster gick det ganska snabbt att få det bra (trav hela tiden), Gallina såg ut att tycka det var väldigt skönt när väl kroppen kom med. Hon frustade i flera varv när det lossnade :)

 

I höger varv såg man verkligen tydligt när det inre bakbenet kom med. Det tog emot i hela bakdelen och Gallina hade verkligen ingen lust. Men sedan när det släppte travade hon på så fint, hon såg nöjd och avslappad ut. Det var nog väldigt bra för henne!

 

.. att åka förbi Tanums ridklubb och tänka att "där har jag tävlat med Gallina!". Detta beror givetvis på att det är ca 55mil till Tanum hemifrån mig. Det som gör det ännu konstigare är det faktum att både mamma och pappa var där, samt min morbror och moster (som aldrig tittat på någon annan tävling än just den. De bor också i Sthlms-trakten.)

 

Det hela har den enkla förklaringen att jag bodde på västkusten hösten 2009 och det råkar just vara så att vårt landställe ligger i närheten.

 

Den start jag och Gallina gjorde där var den mest avslappnade vi någonsin gjort under tävlings(lika) former. Vi hoppade 70cm har jag för mig, vi hade ett bra flyt och Gallina såg inte spöken i varje hinder. Felfria var vi också. Hela träningsgänget var med, inklusive min tränare J-E. Bortsett från framhoppningens katastrofala underlag var det en mycket trevlig liten tävling =)

 

Min första träning för C på drygt ett halvår, vad roligt det var!! Nu var det väl mest C som jobbade och jag tittade, men ändå. Jag stod och smålog hela tiden för C har verkligen något magiskt. Hon får alla hästar att se så fina ut. Det gjorde Gallina också, efter lite jobb. Det är sååå häftigt vad man kan göra med ett par tyglar och ett spö.

 

C jobbade alltså Gallina från marken som vi hade bestämt. Hon jobbade först med att lossa sidorna och när G började bli fin kunde de avancera till lite samling varierat med lång/låg. Sedan blev det lite slutor och även någon skänkelvikning. Gallina såg väldigt fin ut och C sa att hon var trevlig att jobba med eftersom hon är så pass känslig.

 

Jag testade lite också, så att jag i alla fall har känt lite på hur det ska kännas. Nu kommer jag jobba såhär alla dagar jag är i stallet och nästa träning ska vi fortsätta.

 

Kom nyss hem ifrån en träning. Gallina var helt vild idag, det var längesen hon var så på!! Drog som attan mot bomserierna :P Det var roligt. Men å andra sidan leder det också till att dressyrjobbet inte riktigt blir som det ska... Hon var fin stundvis.

 

Det var travcavaletti på medellinjen (2 serier) och även en galoppserie på ena långsidan. Dessa medverkade i flera olika övningar. I början var Gallina lite skraj men det släppte efter ett tag och sedan var det bara full fart framåt!

Imorgon ska jag till stallet kl.8 för att vara med då en ny häst ska in i Gallinas hage. Hej så länge!

 

 

Nästa gång tänkte jag anmäla två starter i samma program om det går, då kanske jag kan hålla nervositeten borta andra passet i alla fall! Här är lite bilder från dagen (vi red alltså LC:1 o fick 55,93%):

 

 

 

 

Undrar jag hur man bäst gör egentligen.. Sist jag och G var med o tävlade dressyr i TH cup (hemmatävling) hade jag helt glömt bort att man skulle träna på programmet innan. På fredagkvällen runt tio-elvatiden kom jag på att: shit, jag måste ju skriva ut programmet! Det slutade med att jag låtsades vara häst själv o sprang runt i mitt rum mitt i natten :P

 

Jag kom faktiskt ihåg hela programmet morgonen därpå. Nu är ju inte tävlingen förrän på söndag, men det kan vara dags att plocka fram programmet nu ändå. Jag har haft lite feber idag så jag orkade inte rida alls. Imorgon jobbar jag och kommer förmodligen må skit efter, så då blir det inget heller.

 

På söndag visar det sig om det är en bra strategi eller inte! Haha. Sist vann vi ju men denna gång har konkurrensen blivit lite tuffare tror jag.. Om jag lyckas hålla mig lugn kommer vi klara av det utmärkt men jag har en tendens att bli nervös.. Och då blir Gallina spänd som en fiolsträng. Men det ska nog gå bra!!

 

Såhär såg vi ut sist, det var vår första "tävling" sedan innan skadan. 6/6-12 (Lite knasigt med dunväst mitt i sommaren, men det var ju skitkallt!!)